Om Lagrådet

VerksamhetLedamöterLagbestämmelserHistorik

Lagrådets verksamhet

Lagrådet granskar och yttrar sig över lagförslag efter anmodan från regeringen eller ett riksdagsutskott. Lagrådet ska normalt höras över förslag till ändringar i de grundlagar som gäller tryckfriheten och yttrandefriheten i vissa medier och över förslag till lagar som berör enskilda människors fri- och rättigheter, deras personliga och ekonomiska förhållanden eller deras skyldigheter gentemot det allmänna. Regeringen kan emellertid avstå från att höra Lagrådet om den fråga som behandlas i ett lagförslag är sådan att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse eller om hörande av Lagrådet skulle fördröja lagstiftningsärendets behandling och detta skulle leda till avsevärda olägenheter.

Lagrådets granskning ska avse
1. hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,
2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,
3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,
4. om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften,
5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Lagrådet har ofta anledning att ta ställning till om föreslagna lagbestämmelser är förenliga med EU-rätten eller Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Även andra lagfarna personer, t.ex. nyligen avgångna ledamöter av dessa domstolar, kan förordnas att ingå i Lagrådet.

Lagrådet arbetar på avdelningar. Antalet avdelningar växlar beroende på arbetsbördan. Varje avdelning består av tre ledamöter. Ärendena föredras av tjänstemän från departementen som medverkat i utformningen av lagförslagen eller, när yttranden begärs av riksdagsutskott, av tjänstemän från utskottskanslierna. Lagrådets yttranden är offentliga och återges i regeringens propositioner till riksdagen eller i förekommande fall i riksdagsutskottens betänkanden. Av dessa propositioner och betänkanden framgår också hur Lagrådets yttranden påverkat utformningen av de slutliga lagförslagen.

Lagrådet och dess verksamhet regleras i 8 kap. 20-22 §§ regeringsformen och lagen (2003:333) om Lagrådet.

Ledamöter

Första avdelningen
F.d. justitierådet Eskil Nord
F.d. justitierådet Lena Moore
Justitierådet Dag Mattsson

Andra avdelningen
F.d. justitierådet Ella Nyström
Justitierådet Erik Nymansson
Justitierådet Thomas Bull

Lagrådets ledamöter utses för en period om ett år. Ledamöterna hämtas huvudsakligen från kretsen av aktiva eller förutvarande domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen.

Lagbestämmelser

Lagen om Lagrådet, kan du läsa i SFS 2003:333 som finns på riksdagens webbplats.

Regeringsformen
8 kap.
20 § För att lämna yttranden över lagförslag ska det finnas ett lagråd, där det ingår domare eller, vid behov, tidigare domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Närmare bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag. Lag (2010:1408).

21 § Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller, enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av ett riksdagsutskott. Ett yttrande ska inhämtas innan riksdagen beslutar

1. grundlag om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, offentliga uppspelningar ur en databas samt tekniska upptagningar,

2. lag om begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar,

3. lag som avses i 2 kap. 14-16 §§, 20 § eller 25 §,

4. lag om behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad,

5. lag om kommunal beskattning eller lag som innebär åligganden för kommunerna,

6. lag som avses i 2 § första stycket 1 eller 2 eller lag som avses i 11 eller 12 kap., eller

7. lag som ändrar eller upphäver en lag enligt 1-6.

Bestämmelserna i andra stycket gäller dock inte, om Lagrådets granskning skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men uppkommer. Föreslår regeringen att riksdagen ska meddela lag i något av de ämnen som avses i andra stycket och har Lagrådets yttrande dessförinnan inte inhämtats, ska regeringen samtidigt redovisa skälen för detta för riksdagen. Att Lagrådet inte har hörts över ett lagförslag utgör aldrig hinder mot att lagen tillämpas. Lag (2010:1408).

22 § Lagrådets granskning ska avse 1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt, 2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra, 3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav, 4. om förslaget är utformat så att lagen kan antas tillgodose de syften som har angetts, och 5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Lag (2010:1408).

Lagrådets historia

Ursprunget till lagrådsgranskningen står att finna i den rådgivning åt Konungen som riksrådet före 1789 utövade i bland annat lagfrågor. År 1789 inrättades Högsta domstolen, som i viss utsträckning fick yttra sig i lagstiftningsärenden.

1809 års regeringsform föreskrev att det gamla riksrådets motsvarigheter i den nya regeringsformen, statsrådet och Högsta domstolen, skulle överta uppgiften att avge yttrande till Konungen. Under 1800-talets senare del överhopades Högsta domstolen med laggranskningsuppgifter, samtidigt som måltillströmningen ökade. De dömande uppgifterna blev lidande av detta förhållande.

Vid 1900-talets början väcktes tanken att tillskapa dels en regeringsrätt, dels en lagrevision, vilka skulle avlasta Högsta domstolen från arbetsbördorna. År 1909 överflyttades följaktligen laggranskningsuppgifterna från Högsta domstolen till Lagrådet, vilket skulle fungera som ett kollegium, bestående av ledamöter från Högsta domstolen och den nyinrättade Regeringsrätten. Organet skulle ha laggranskningen som sin enda uppgift. Med den valda lösningen skulle den nyttiga växelverkan mellan lagstiftning och rättskipning, som tidigare uppstått genom Högsta domstolens befattning med lagförslag, bevaras i någon mån också i framtiden, samtidigt som Högsta domstolen skulle slippa bli störd i sin dömande verksamhet. En förväntad enhetlighet i utlåtandena samt tidsvinster var andra skäl som anfördes för det nya organets berättigande.

Nu gällande lagrådslag tillkom år 2003 (2003:333). Huvudprincipen rörande Lagrådets sammansättning har i stora drag förblivit desamma sedan Lagrådets inrättande 1909. Även i 1974 års regeringsform upprätthölls tanken att det i Lagrådet ska ingå ledamöter från de båda domstolarna.

Vid reformen 1979 infördes en föreskrift i regeringsformen om att Lagrådets yttrande bör inhämtas över lagförslag på vissa angivna områden; om regeringen underlåter att höra Lagrådet över ett lagförslag inom granskningsområdet ska skälen redovisas för riksdagen. Samtidigt preciserades inriktningen av Lagrådets granskning av lagförslag.