Lagbestämmelser
Regeringsformen
8 kap.
18
§ För att avge yttrande över lagförslag skall
det finnas ett lagråd, där det ingår domare eller,
vid behov, förutvarande domare i Högsta domstolen och Regeringsrätten.
Yttrande från Lagrådet inhämtas av regeringen eller,
enligt vad som närmare anges i riksdagsordningen, av riksdagsutskott.
Yttrande av Lagrådet bör inhämtas innan riksdagen beslutar grundlag
om tryckfriheten eller om motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio,
television och vissa liknande överföringar samt tekniska upptagningar,
lag om begränsning av rätten att taga del av allmänna handlingar,
lag som avses i 2 kap. 3 § andra stycket, 12 § första stycket, 17-19
§§ eller 22 § andra stycket eller lag som ändrar eller upphäver sådan
lag, lag om kommunal beskattning, lag som avses i 2 eller 3 § eller
lag som avses i 11 kap., om lagen är viktig för enskilda eller från
allmän synpunkt. Vad nu har sagts gäller dock icke, om Lagrådets hörande
skulle sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet eller skulle
fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle
uppkomma. Föreslår regeringen riksdagen att stifta lag i något av
de ämnen som avses i första meningen och har Lagrådets yttrande dessförinnan
inte inhämtats, skall regeringen samtidigt för riksdagen redovisa
skälen härtill. Att Lagrådet icke har hörts över ett lagförslag utgör
aldrig hinder mot lagens tillämpning.
Lagrådets
granskning skall avse
1. hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen
i övrigt,
2.
hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,
3.
hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,
4. om förslaget är så utformat att lagen kan antagas tillgodose angivna
syften,
5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.
Närmare
bestämmelser om Lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas
i lag.
Lag
(2003:333) om Lagrådet
Grundlagsbestämmelser
1
§ Grundläggande bestämmelser om Lagrådet finns i 8 kap. 18 § regeringsformen.
Lagrådets
sammansättning
2 § I Lagrådet kan det tjänstgöra justitieråd och regeringsråd, justitieråd
och regeringsråd som avgått med ålderspension samt andra lagfarna
personer. Fler än sammanlagt sex justitieråd och regeringsråd får
inte samtidigt tas i anspråk för tjänstgöring i Lagrådet.
3
§ Lagrådet består av minst en och högst fyra avdelningar.
4
§ En avdelning skall bestå av tre ledamöter. Om det finns särskilda
skäl får en avdelning bestå av fyra ledamöter vid behandlingen av
ett visst ärende.
5
§ I varje avdelning skall det ingå både justitieråd och regeringsråd.
Vid behov får de ersättas av pensionerat justitieråd eller pensionerat
regeringsråd. Minst en ledamot på avdelningen skall dock vara aktivt
justitieråd eller regeringsråd. Utöver dessa får högst en annan lagfaren
person tjänstgöra på en avdelning.
6
§ Ordförande på en avdelning i Högsta domstolen eller Regeringsrätten
får inte utses till ledamot i Lagrådet.
Justitieråd
eller regeringsråd som har fyllt sextio år får inte utan eget samtycke
förordnas till ledamot i Lagrådet.
Beslut om sammansättningen.
7
§ Regeringen beslutar med hänsyn till arbetsbördan hur många avdelningar
Lagrådet skall bestå av och under vilka tidsperioder avdelningarna
skall tjänstgöra.
Regeringen
får bemyndiga chefen för Justitiedepartementet att under en pågående
lagrådsperiod närmare bestämma antalet avdelningar om det är nödvändigt
på grund av ändrad arbetsbörda.
8
§ Regeringen beslutar efter samråd med Högsta domstolen och Regeringsrätten
hur många ledamöter som var och en av domstolarna skall utse i Lagrådet.
Regeringen beslutar om en avdelning skall bestå av fyra ledamöter
vid behandlingen av ett visst ärende.
Regeringen
får bemyndiga chefen för Justitiedepartementet att fatta beslut enligt
första stycket.
Högsta
domstolen utser justitieråd och Regeringsrätten regeringsråd att vara
ledamöter i Lagrådet. Vid behov utser dessa domstolar pensionerade
justitieråd respektive pensionerade regeringsråd att vara ledamöter
i Lagrådet.
9
§ Andra ledamöter i Lagrådet än de som avses i 8 § utses av regeringen
efter samråd med Högsta domstolen och Regeringsrätten.
Regeringen
får bemyndiga chefen för Justitiedepartementet att förordna en ledamot
som avses i denna paragraf och som tidigare har varit ledamot i Lagrådet.
10
§ Vid behov utses ersättare för en ledamot i Lagrådet på det sätt
som anges i 8 och 9 §§.
11
§ När det skall finnas fler än en avdelning bestämmer de av ledamöterna
som berörs av beslutet avdelningarnas sammansättning.
12
§ Alla justitieråd och regeringsråd bör delta i beslut som enligt
denna lag fattas av Högsta domstolen respektive Regeringsrätten, om
de inte är befriade från skyldighet att tjänstgöra eller har annat
giltigt skäl att inte delta i beslutet.
Lagrådsperiod och tjänstgöringstider.
13
§ Lagrådets verksamhet delas in i perioder om två år räknade från
början av Högsta domstolens höstsession under år med udda slutsiffra
(lagrådsperioder).
14
§ En ledamot av Lagrådet utses att tjänstgöra för viss tid eller för
behandling av ett visst ärende.
Förordnande
för viss tid skall avse en lagrådsperiod eller en del av en sådan
period. För att ett justitieråd eller ett regeringsråd från början
av en lagrådsperiod skall förordnas för kortare tid än hela perioden
krävs särskilda skäl.
15
§ Justitieråd eller regeringsråd, som har tjänstgjort i Lagrådet under
minst ett år av en lagrådsperiod, får efter periodens utgång inte
utan särskilda skäl utses att på nytt tjänstgöra i Lagrådet förrän
nästa lagrådsperiod har gått ut.
16
§ Har behandlingen av ett ärende inte avslutats vid lagrådsperiodens
slut skall de ledamöter som deltagit i behandlingen tjänstgöra på
avdelningen i stället för dem som har utsetts för den nya perioden,
till dess ärendet har blivit slutligt behandlat.
Om
en ledamot under en pågående lagrådsperiod skall avsluta sin tjänstgöring
på en avdelning i Lagrådet, kan avdelningen bestämma att ledamoten
skall fortsätta sin tjänstgöring till dess ett påbörjat ärende som
ledamoten har varit med om att granska har behandlats slutligt.
Behandling av ärenden
17
§ Lagrådets avdelningar är alla lika behöriga att behandla ärenden.
Ärendena fördelas mellan avdelningarna på det sätt som Lagrådets ledamöter
bestämmer.
18
§ Ordförande på en lagrådsavdelning är det justitieråd eller regeringsråd
som först har utnämnts till ett sådant ämbete.
När
Lagrådets ledamöter sammanträder samfällt, skall det justitieråd eller
regeringsråd som är äldst i tjänst föra ordet.
19
§ Regeringskansliet skall ställa en tjänsteman till Lagrådets förfogande
för att föredra ett ärende som har beretts i kansliet och för att
på annat lämpligt sätt hjälpa Lagrådet vid behandlingen av ärendet.
När Lagrådet behandlar ett lagförslag som har väckts i riksdagen,
skall det utskott som har begärt Lagrådets yttrande ställa föredragande
till förfogande.
20
§ En lagrådsavdelning kan förordna en person med särskilda fackkunskaper
att som sakkunnig hjälpa avdelningen vid behandlingen av ett visst
ärende.
21
§ Om det finns skiljaktiga meningar vid behandlingen av ett ärende,
skall omröstning ske i den mån det behövs.
Vid
omröstning gäller den mening som omfattas av flest ledamöter. Om flera
meningar har fått lika många röster gäller den mening som stöds av
det justitieråd eller regeringsråd som är äldst i tjänst bland dem
som har röstat för någon av dessa meningar.
22 § Vid tillämpning av 18 och 21 §§ skall med justitieråd och regeringsråd
jämställas pensionerade justitieråd och regeringsråd.
Ledamöternas tjänstgöring i Högsta domstolen och
Regeringsrätten
23 § Justitieråd och regeringsråd som tjänstgör i Lagrådet skall fortsätta
att delta i behandlingen av mål eller ärenden i Högsta domstolen eller
Regeringsrätten som de har påbörjat. Detsamma gäller behandlingen
av mål eller ärenden som skall avgöras av Högsta domstolen eller Regeringsrätten
i dess helhet, om det inte möter starka hinder med hänsyn till arbetsbördan
i Lagrådet.
24 § Regeringen kan meddela Lagrådet att det inte har några ärenden
att vänta under en viss tid. Regeringen får bemyndiga chefen för Justitiedepartementet
att lämna ett sådant meddelande. Justitieråd och regeringsråd som
är ledamöter i Lagrådet skall under en sådan tid tjänstgöra i den
domstol som de tillhör, om inte ett brådskande ärende i Lagrådet föranleder
annat.
Även
i annat fall får justitieråd och regeringsråd i Lagrådet tjänstgöra
i sin domstol, om det kan ske utan problem för Lagrådets verksamhet.
Beslut om detta fattas av Lagrådets ledamöter.
Lagrådsledamöternas
ledighet
25 §
Lagrådets ledamöter har rätt till och beslutar om ledighet enligt
samma grunder som gäller för justitieråden och regeringsråden i domstolarna.
Vid beslut om ledighet skall Lagrådet se till att brådskande ärenden
inte fördröjs.
En ledamot
som inte har förordnats för en hel lagrådsperiod får vara ledig enligt
vad Lagrådets ledamöter bestämmer.
1. Denna lag träder i kraft den 1 september 2003, då lagen (1979:368)
om Lagrådet skall upphöra att gälla.
2. Bestämmelserna i 2-12 §§ i den nya lagen tillämpas redan före ikraftträdandet
när det gäller beslut som avses i de paragraferna och som gäller den
lagrådsperiod som inleds vid ikraftträdandet.